Japp ännu en till helg som är slut

Jag vet, jag suger på att blogga, nu har det gått tre dagar sen jag bloggade sist och alla bara tjatar på mig att jag ska blogga mer, men jag bloggar så här sällan för att jag vill inte skriva ointressanta saker som ingen ändå vill läsa, eller så har jag inga bilder att lägga upp, men nu har jag det och därför bloggar jag nu! Kör samma stil som förra helgen och bloggar ett inlägg om alla dagar, det blir lättare för alla känner jag just nu.

Först vill jag bara påpeka att jag inte längre använder mina kryckor, jag går helt själv det känns så sjukt skönt efter all denna tid med den dom där jobbiga kryckorna, så äntligen håller foten på att bli bra igen, men så var det ju så att karma och någon mer hatar mig så de kunde inte låta mig vara frisk eller må bra i en dag, så nu har jag fått nackspärr och har haft hela helgen så det gör sjukt ont när jag kollar någon annanstans än rakt fram och huvudet är lite lutat bakåt. Så jag kan inte sitta utan att vara sne och kan inte gå för hårt för då dunkar det i nacken. Men inte nog med det så har jag även bränt mig som ett as, jag är på riktigt en kräfta på hela överkroppen och det svider bara jag vrider armen eller ligger ner, okej jag får dock skylla mig själv på det sista eftersom jag sket i att smörja in mig och det kommer aldrig hända igen. Jag var en idiot igår förmiddag och tyckte det var för jobbigt...
 
Fredag:
Ja, vad gjorde vi i fredags egentligen? Efter skolan så åkte jag och några fler till Adams Arcade, ett mindre shoppingcenter för att handla litegrann och jag följde med Sara när hon hämtade ut ett 2 kilos paket och jag blev liiiite avundsjuk kan man ju säga, och det är typ 7 stycken till som har fått paket nu också. I alla fall, sen åkte vi väl hem och åt middag och sen var det dags för cake pops igen, hehe det var så gott så vi var bara tvungna att göra det igen, det blev dock sämre den här gången med formen och så, så därför tog vi inte så många pics. Men det var så mysigt, vi satt och pratade hur länge som helst och skrattade hur mycket som helst också!
 
Lördag:
Jag vaknade runt halv 7 av att mer än halva internatet var vakna och gick runt och skrev, eftersom de skulle åka iväg till antingen Naivasha eller till en fotbollscup, men jag och mina vänner valde att stanna hemma, vi orkade inte göra något speciellt den här helgen. Vilket jag är sjukt glad över, för det visade sig att de hade vandrat och cyklat i över tre timmar vilket inte skulle passat mig med en trasig fot. Men sen somnade jag om och vaknade vid halv 10 igen och gick upp och åt brunch, sen bestämde vi oss för att lägga oss att sola, och vi fick solstolarna med madrasser för första gången för att det var helt tomt på internatet, det var max 20 pers på hela internatet, så stört skönt, vi var verkligen ensamma vart vi än gick! Vi låg och solade och badade i ungefär 3 timmar sen kände jag att jag var för bränd så jag gick in. Senare på kvällen åkte vi tillbaka till kina restaurangen vi var på förut för att det var så sjukt gott och vi ville äta där igen, så det var jag, Elna, Felicia, Jenny, Sara, Hanna och Ebba, vi alla köpte en varsin rätt och delade på allt , det blev så sjukt mycket mat och vi alla blev proppmätta!
 
 
Söndag:
Idag gick vi upp och åt pannkakor, och sen åkte vi till ett elefant barnhem och kollade på elefant bebisar, de var så sjukt gulliga, men jag var nära på att få solsting och höll på svimma för att jag även var helt solbränd och de ända jag hade var varmt vatten och därför var jag tvungen att hitta någonstans att sitta i skuggan och jag var skit grinig mot alla mina vänner för våran busschaufför var borta, han hade åkt och parkerat i nån jävla hörna. Det gjorde inte saken bättre och sen brände jag min fot på marken för att jag inte kan ha en strumpa på den.. Så det var jobbigt men det var kul att se alla elefanter på så nära håll även om vi missade de allra minsta elefanterna för att vi kom försent pga av trafiken. Men vi kommer få fler chanser att se dom. Sen kom vi tillbaka och jag gick och la mig för att jag hade så ont i min nacke så jag kan inte sitta upp, och jag somnade haha, men nu ska jag plugga, jag lovar att försöka blogga mer i veckan!
 
 
 

Throwback Thursday

Idag gick jag upp för en hel trappa med båda fötterna för första gången, känner mig stolt och glad för det bevisar att jag kommer kunna gå själv snart, och jag kommer kunna bära min egen mat och bära mina egna skolböcker, haha det låter fett töntigt men man underskattar seriöst sina ben. Igår somnade jag även klockan halv 8, deckade stenhårt och vaknade inte förrän mitt alarm gick på morgonen halv 8 så jag sov nästan 12 timmar med kläder på, haha hann inte ens ta av dom innan jag somna.
 
I alla fall jag tänkte att det finns ju nästan ingenting att skriva om nu så här i veckan eftersom det händer knappt någonting i skolan och vi får inte gå pga av allt som pågår just nu i Kenya, så jag ber om ursäkt om för att jag inte bloggar så ofta, det finns verkligen inget att säga.
 
Tänkte även lägga upp lite fler bilder från Masai Mara bara för att ha något att lägga upp på bloggen, den här gången har jag även zoomat in på bilderna så man ser lite tydligare!
 
Här har vi geparden som har tagit sitt byte, men giraffer i bakrunden!


 
Vet att det suger att jag inte bloggar mer, eller har något att blogga om men jag lovar att blogga när jag gör något, som typ i helgen!

Hörs mer då, adjö landet lagom!

Menelik Medical Center del 2

Kommer inte skriva lika långt inlägg som förra gången jag var på sjukhuset för den här gången var meningslös och jag gjorde ingenting. Jag är riktigt irriterad på det. Jag åker halv 9 från skolan för att slippa långa väntetider på sjukhuset, men så när vi kommer dit visar det sig att läkaren jag ska till inte börjar förrän 10 så jag får vänta i väntrummet helt enkelt. Jag är sjukligt trött så jag håller typ på att somna 120 gånger när jag satt där samtidigt som jag spelade spel på min Kenya mobil, hade ju inte med mig min iPhone så kunde inte roa mig mer än så, jag spelade snake och skog rekordet och spelade suduko 7 gånger sen tröttnade jag och började ändra alla inställningar på mobilen istället! Men klockan blir iallafall 10 och då visar det sig att läkaren är sen. Han kom klockan HALV TOLV jag hade suttit där i 2 och en halv timme då. Som tur var, var jag nummer 2 på att gå till honom, så jag gick till honom och han frågade om svullnaden hade gått mer och det har den och då sa han bra då kan du börja stödja på foten igen, SEN VAR JAG KLAR! SÅ JÄVLA VÄRT SJUKHUSBESÖK och jag missade mina viktigaste lektioner andra onsdagen i rad.

Jag tog i alla fall av mig hela bandaget och skenan idag efter skolan för jag orkade inte duscha med en påse runt foten igen.. Det var inte en trevlig synd och nu har jag ännu ont i foten igen. Så nu ligger jag här i min säng och har skit ont i foten, magen och är helt dödstrött och jag är allmänt ledsen och deppig typ.. Vill sova men det är för tidigt. Några saker som gör mig glad är att imorgon blir det korvbollar och pasta till middag och att jag skickade ett brev igår!

Det finns nog inte så mycket mer att säga, så jag visar några mysiga bilder på min fot istället har nämligen fått inre blödningar woooop, ha det bra mina älskade svennebananer!

 


Min sjätte helg här i Kenya

Fredag:
I fredags bestämde vi att vi skulle stanna hemma och ha vårt första fredagsmys i Kenya, det tog oss bara fem veckor haha. Vi bestämde oss för att baka, mysa, lära känna varandra bättre och kolla film, med vi menar jag, mig själv, Elna, Sofie, Felicia och Jenny. Felicia hittade ett recept på cake pops gjort på chocolate chip cookie dough, vilket lockade alla så det var de det blev, så efter skolan gick alla utom jag till Junction för att köpa de ingredienser vi inte får från skolan som chokladen och grillpinnar haha, men så jag stannade hemma och var hemmafru på en fot, jag fixade tvätten och bäddade rent i min och Jennys säng. Till middag åt vi tacopizza vilket va gott och sen började vår fredag kväll. Det var knappt några kvar på internatet eftersom de flesta åkte till ett shoppingcenter som vi fick åka till för första gången, Village Market, jag skulle följt med om jag ändå hade en frisk fot.. Så vi fick balkongen för oss själva så vi satte oss ute i mörkret med alla godsaker och det spöregnade ute vilket gjorde kvällen typ 10 gånger mysigare, att regn kan vara så mysigt när man sitter inne, sjukt! Det var lätt en av de bästa kvällarna hittills! Kommer absolut göras igen, det blev dock ingen film för vi fastnade i att prata istället haha.
 

Felicia bestämde sig för att impulsbaka muffins till oss och så smälte vi choklad att doppa i!

Felicia med sin glutenfria bärpaj!

Jenny och jag!

Sofie!

Dom sjukt goda cake popsen som vi givet kommer göra igen!

Felicia och Jenny!

Väldigt fina gruppbilder!
Jag på kryckor innan vi började baka!
 
Lördag:
Eftersom ingen fick gå ut den här dagen så var vi hemma på internatet och samma tjejer som igår bestämde oss för att vi bara skulle kolla film i någons rum och ha det mysigt, så vi poppade popcorn och gick till mitt och Jennys rum, men samma som igår så blev det ingen film för vi pallade inte bara sitta på rummet och inte göra något så alla utom jag tog ett impuls kvällsdopp i poolen när det var kolsvart, jag ville bada men pga av mitt bandage och det på foten så kunde jag inte, så jag fick vara kameraman istället. Sen kommer jag faktiskt inte ihåg vad vi gjorde senare på kvällen!
 
Mina underbara vänner jag har fått här i Kenya! Det har var de bästa bilderna jag lyckades ta, älskar lyckan i båda bilderna, är så lycklig här.
 
Söndag:
Dagen började med att vi alla åt världens godaste brunch, som vanligt på söndagar, sen var vi alla tvungna att plugga hela dagen så ingen var speciellt social på dagen, vi var både fast på internatet pga av alla oroligheter och det var dåligt väder, så alla var mest på sina rum, men vi möttes senare på middagen och då orkade vi inte bara sitta på rummet mer så vi bestämde att för tredje gången skulle vi kolla film i Zebrarummet och baka något, det kändes mysigt och som ett bra avslut på helgen! Eftermiddag var det ett möte om allt som pågår här i Nairobi just nu och om och när vi kommer få börja gå ut igen, det är tyvärr ingen som vet, vi alla ska vara på den säkra sidan nu. Men efter mötet går vi upp till Zebra och då har redan Felicia bakat en kladdkaka till oss som hon inte ens själv kan äta, så underbart gjort! Det tog sjukt långt tid för oss att bestämma film så det slutade med att vi inte kollade på film då heller haha så vi började spela olika kortspel istället vilket slutade med att vara grymt kul det med. Har dock inga bilder från igår.
 
Japp, det var min helg!
 

Oroligt Kenya

Som förmodligen dom flesta vet vid det här laget har det vart kaos på ett av köpcentrena här i Nairobi, informationen flödar från alla håll och man vet inte vad man ska tro på, media ringer till skolan, men vi vet inte mer än någon annan som inte var där. Jag mår bra och vi alla är i säkerhet, ingen onödig oro här på skolan eftersom det är ett säkert område, vi får dock inte gå ut men det är bara av säkerhetskäl inget annat! Jag har ingen åsikt om det som har hänt och jag kan inte yttra mig mer än aftonbladet eller expressen, vi väntar helt enkelt på mer information! Det viktigaste för mig just nu är att jag och alla mina vänner här på skolan mår bra och det gör vi så ni behöver absolut inte oroa er där hemma. Och ja det är sant att vi skulle åkt dit ikväll och ätit middag eftersom det är ett shoppingcenter som vi brukar besöka och det har vart säkert hittills, vi hade verkligen tur i oturen att det inte hände ikväll när vi var där! Så om ni vill veta mer får ni vänta tills jag vet mer eller gå in på aftonbladet, expressen eller svenska dagbladets hemsida! Har inget mer att säga, ville bara att ni skulle veta att allt är okej här där jag är.
 

Min adress

Apropå inlägget jag skrev för några dagar sen så skulle jag bli överlycklig om jag fick post, det är sjukt många här som har fått brev hemifrån, det behöver inte ens vara något paket utan ett brev skulle också göra mig överlycklig! Blir så avundsjuk på alla andra som får brev hela tiden, jag håller själv på att skicka brev till några hemma i Svealandet, lägger även till ostbollar på min sakna lista, min drog.
Så här är min adress här nere i Kenya:
 
Ronja Lagh
Swedish School Association of Kenya
P.O Box 21324
00505 Nairobi
KENYA

 

Så här ledsen är skadade jag just nu, utan brev.
 
Och så här glad blir jag om jag får brev
 
 
 

Menelik Medical Center och chokladbollar

Förlåt att jag inte har bloggat på några dagar igen men igår på väg till min lektion så skulle jag gå ner för ett trappsteg och då bestämde sig min hjärna för att den inte ville att jag skulle gå till lektionen så jag landade snett med foten och den vek sig helt och jag ramlade ihop. Som tur var, var jag inte ensam Jenny och jag gick tillsammans så hon märkte att jag ramla ihop och skrek på rektorn som gick förbi och han skrek på spanska läraren att hon skulle hämta bandage, dom kom springandes med bandage och kylspray och lindade foten och jag ligger och gråter, sen skiter jag helt enkelt i min lektion och blir förd till rummet av fem elever och tre lärare haha kryckor kom även till mitt rum lite senare. Alla mina vänner sa att jag borde åkt till sjukhuset men lärarna sa att vi skulle vänta och se om svullnaden gick ner men det gjorde den inte så idag var skolsyster i skolan och hon sa att vi skulle åka till en privatklinik och de var det vi gjorde!
 
Vi åker dit runt 10 och det första vi gör är att gå till nån doktor som tar blodtrycket och kollar på foten och sen skickas vi till röntgen och jag tar två foton och var tvungen att vrida hela foten och det var ganska plågsamt, sen går vi tillbaka dit vi var först och han kollar på bilderna och bestämmer att jag inte behöver gips, det är jag väldigt glad över, han sa att jag hade en liten fraktur och foten hade hoppat ur led, inte undra på att jag hade ont och inte kunde sova på hela natten. Men han skrev en lapp med allt som jag skulle köpa på apoteket på sjukhuset och det jag skulle få istället för gips var ett bandage och någon stöd grej som skulle rätta till positionen på foten och fixa det brutna. Sen gick vi till någon som skulle sätta på den här feta grejen och han var en av de otrevligaste personerna jag har träffat, han var riktigt sur, jag satt och grät i väntrummet för jag hade så ont och då tycker han att det är lägligt att komma och trycka på min fraktur och fråga om det gör ont och börjar smörja in någon salva som ska läcka smärtan, det han gör, gör så otroligt ont och jag drar bort foten för jag gråter så mycket att jag pallar inte trycket längre och så säger att till Siv ,min skolsyster som är med mig på sjukhuset, "can you tell her to hold still and stop crying I can't do my job" och då lackar Siv på honom och frågar hur fan jag ska kunna få på mig den här grejen varje kväll när det gör så ont att han inte ens kan nudda och då blir läkaren bara surare och tvingar ner min fot i en ishink så min fot ska bedövas, sen krävs det två läkare för att få på mig den här stora grejen på min brutna fot och jag plågas. Men nu ligger i alla fall foten i rätt position och nu får den ligga där. Vet inte hur länge jag behöver den här grejen eller kryckorna, jag börjar få sår i mina händer på grund av kryckorna och min andra fot är helt slutkörd för jag lägger all vikt på den så imorgon ska jag stanna hemma från skolan hela dagen och vila, jag får inte gå någonstans förutom på toa.
 

Så här ser min fot ut nu med allt det stödjande på, det gör så sjukt ont att foten tvingas i en position som inte passar just nu eftersom foten har hoppat snett.
Så här såg foten igår när den var svullen och skadad.
 
När jag ligger i min säng och plågas av smärtan och har så tråkigt för jag har verkligen inget att göra och jag blir bara mer rastlös när jag vet att jag inte kan göra något för allt gör ont, så tänkte Jenny gå och hämta kvällsfika till oss men precis då knackar det på dörren så kommer Elna och Felicia in och säger "Kvällsfika" så har dom bakat chokladbollar till oss (eller mig för jag är skadad, driver haha) så himla söta som kommer och knackar på precis när Jenny tänkte gå och hämta, dom läste våra tankar, och att dom hade bakat vad ju ännu gulligare! Jag blev så glad och så fick jag sällskap också när jag låg och var helt uttråkad, så TACK Felicia och Elna för att ni kom med chokladbollar, ni är bäst! <3
 
 

Elna och Felicia, underbara tjejer!

Chokladbollarna, dom ser röda ut med dom var bruna och man måste även veta att det är kenyanska ingredienser!

Jag ligger och njuter av dom sjukt goda chokladbollarna!
 
Jenny kom nyss med en hink och min tandborste så jag skulle slippa gå till toaletten för att borsta tänderna, hon gör verkligen allt för mig, hon tog till och med över städningen i matsalen den här veckan för mig, jag älskar dig!
 
Så med det sagt ska jag sova nu, kommer förhoppningsvis somna snabbt eftersom jag knappt sov igår!
 
 
Jag idag när jag hade legat med benet i högläge för länge så blev jag rastlöst och min sida av rummet var kaos eftersom jag bara kastade allt på skrivbordet igår, så bestämde jag mig för att städa för att även vara lite snäll mot Jenny så sopade jag! Det gjorde sjukt ont men värt det för jag dog nästan av rastlöshet haha.
 

Saknad och klago - inlägg

Det finns några få saker som inte finns här nere som jag saknar väldigt mycket när jag tänker på det, självklart överlever jag utan dom men man slutar inte sakna för det.
  • Mammas köttfärssås, toppar listan alla gången
  • Skogaholmslimpa
  • Bredbar leverpastej
  • En limpmacka med leverpastej och saltgurka
  • Iskall oboy
  • Oboy pulvret, inte sånt man blandar med vatten som vi har här
  • Rafia, Yen, Nicole, Cynthia och Amila
  • Fanny S och Hanna
  • Min älskade syster
  • Världens bästa mamma
  • Världens bästa pappa
  • Familjen Olsson, Ove
  • Svenskt godis
  • Svenska bilvägar
  • ICA, Coop på medborgarplatsen
  • Åka och handla med mamma eller pappa
  • Mina älskade kläder jag lämnade hemma
  • Inte behöva äta potatis varje dag
  • Till och med freaking BuP12A

Det är dock inte de jag kommer att klaga på för att jag vet att de finns kvar när jag kommer hem igen och jag kommer 9 månader till här i Kenya, det har redan gått 1 månad och det har gått sjukt fort. Det är så mycket som gör att jag älskar livet här och jag vill verkligen inte åka hem på grund av de ovanstående.

 

Hej, jag saknar er!

 

Anledningar till att jag aldrig vill lämna det här stället, till att jag älskar livet, och gör så att jag trivs så sjukt bra.

  • Kvällsfika, all the way
  • Brunchen
  • Planet Yoghurt
  • Jag har en pool på min trädgård
  • Alla underbara människor jag har träffat
  • Att veta att man alltid kan gå och knacka på någons rum om man har tråkigt eller känner sig ensam
  • Mysfaktorn på Zebrarummets balkong
  • Värmen
  • Alla snygga kenyaner som alltid flörtar
  • Bartendern på Tapas på Westgate
  • Alla upplevelser jag får vara med om
  • Resorna som vi har gjort och som kommer
  • Att jag kan gå hem och sova på mina håltimmar
  • Att jag lär mig nya grejer varje dag
  • Jag blir mer och mer självständig
  • Slipper tåg varje morgon
  • Att jag inte är lika beroende av min mobil här, har dock blivit besatt av min dator....
  • Det finns sjukt många fler

 

Nu till klagodelen av inlägget, alltså matte 2b, eller matte överhuvudtaget, kursen matte i skolan, varför finns det, varför behövs den? Svaret är att den behövs inte men skolverket vill att vi ska hata dom, varför ska jag behöva kunna funktioner och m och k och x och y och massa andra onödiga bokstäver om jag inte ens ska bli mattelärare eller fysiker eller något sånt onödigt, jag kommer aldrig ha nytta av det här i livet, aldrig  någonsin och jag kommer ändå inte ihåg något av det jag har lärt mig under alla år i matte. Jag har en miniräknare som jag vet hur man använder, inte grafräknare för den behöver jag inte heller, men en miniräknare som gör alla de nödvändiga jag behöver, åt mig. Som idag på mattelektionen, vi har nyss börjat med funktioner som dessutom är repetition på ettan och jag förstår absolut ingenting, för det är inte ens logisk matte, det är skit matte med massa olika bokstäver och bara skit helt enkelt, så jag läste frågorna, skrev av facit på en av dem, och bestämde mig för att jag faktiskt inte bryr mig. Jag började rita istället, jag ritade ett frågetecken vilket tog mig hela lektionen, ett väldigt fint frågetecken om jag ska vara ärlig. Jag tänker seriöst inte ens anstränga mig för att förstå eller komma ihåg något, jag ska lära mig E delen och knappt det. Hejdå matte 3b dig kommer jag aldrig i hela mitt liv läsa och Hej framtid med ett jobb utan all den här jävla matten som jag inte ens lärde mig.  Ronja out.

Bildbomb


Igår innan konserten, underbara människor!

När Eric sjöng, innan alla gick upp och började dansa

Snyggingen Eric själv
Pengarna gick till barn med speciella behov!

Idag när min fanta räddade mig i nöden!

Jag idag under poolhänget, jag är inte naken!

Underbara Felicia och Elna

Elna, Felicia och Jenny

Hoppbilder från idag, kul hade vi!
 
Bilder från två absolut underbara dagar, idag har jag mest legat vid poolen och ätit fetaste brunchen!
 

Kinamat, Toi, Konsert

Nu har det gått sådär lång tid igen sen jag bloggade och jag vet både varför och varför inte jag inte gör de, dels för att jag har så mycket annat att göra hela tiden och det blir alltid försent på kvällen, så jag hinner aldrig men jag ska försöka blogga varannan dag åtminstone.
 
Men igår då, så gick vi till Junction och inte gjorde något mer än tog ut pengar, sen träffade vi Monicas dotter (en kvinna från Bålsta som jobbar här som tog kontakt med oss) och bestämde att vi skulle äta middag tillsammans men till min förvånad så kom vi till restaurangen så satt två av mina lärare där som är gifta med deras dotter, och vi väntade även in rektorn och hans fru. Jag trodde först att det skulle vara jättestelt att äta med sina lärare och sin rektor men det var det verkligen inte, alla var jättemysiga och man har en helt annat relation med sin rektor här än vad man har i Sverige, så det kändes faktiskt bra även fast jag åt med min svenska och samhällslärare. Restaurangen vi åt på var en kinarestaurang som heter For You, maten var helt sinnessjukt god, servicen var underbar, ägaren kom till bordet och hälsade, men det bästa och sjukaste av allt var priset, jag åt förrätt, varmrätt, efterrätt, snacks innan och man fick en liten present efter, och det hela gick på 750 shilling vilket är det sjuka priset 56 svenska kronor, så sjukt värt, där kommer jag nu mer vara stamgäst.
 
Idag vaknade jag halv 9 av mig själv, vi gick till den underbara brunchen klockan 10, sedan klockan 11 far Jenny iväg till ett barnhem och jag, Majken, Sara, Sara och Ebba gick till efterlängtade Toi-market. Det var helt stört, man kunde seriöst hitta allt där inne i röran för ett as billigt pris, så värt. Jag köpte dock ingenting men dit kommer jag garanterat gå fler gånger så det lär bli massa inköp!
 
Och kvällen idag då, vi far iväg med bussen halv 6 och kommer fram till stället där konserten skulle var klockan 6, och jag blev besviken av första intrycket, en av lärarna hade sagt att det skulle vara en stor konsert i en trädgård utomhus och man skulle stå och alla skulle dansa, men vi kom dit och det var helt tomt på människor och det var ungefär 100 stolar uppradade framför en scen. Det skulle egentligen börjat halv 7 men det började 8, vilket förstörde allas humör så när det väl började hade alla en dålig attityd för vi hade suttit där i 2 timmar och väntat. Det var 4 artister som uppträdde och de 2 första var inte så grymma men de var helt okej, men de 2 sista var helt underbara, jag absolut älskade hela stämningen på konserten och den ena sjöng soul och rösten var otrolig och den andra var en av Kenyas mest kända artister, Erik Wainaina. Den mannen var så underbar och hade så mycket energi och visste verkligen exakt hur han skulle charma publiken, och dessutom var hans låtar så bra och med afrikanskt inslag blev det lite reggae stil på det hela. Det slutade med att hela publiken stod upp och dansade och bara njöt och det var en sån sak man märkte bara kunde hända i Kenya. Kan verkligen inte förklara hur det var, bara att det var en helt otrolig upplevelse och så värt pengarna även om det började dåligt!
 
För att avsluta inlägget så vill jag säga tack till mina älskade föräldrar som gjorde detta möjligt, och jag älskar livet här i Kenya! Jag lägger upp bilder imorgon.
 

Varning

Man blir rädd att såna här saker i världen får hända, att det faktiskt händer varje dag, att FN har observerat i 10 år men ändå inte gör någonting, de har till och med stått och sett en våldtäkt ägt rum men de kan inte göra något, till även FN är för svaga i ett sånt tillfälle. Om ni undrar vad jag pratar om så läste jag nyss en artikel om kvinnor och unga barn som blir våldtagna på så grova sätt att i vissa fall har de lett till döden. Den här artikel är ingenting för känsliga läsare, det förekommer inga bilder men orden och hur det beskrivs är hemskt. Men jag skulle läst den om jag var ni det är så otroligt att det här faktiskt är sanningen som skrivs, hemska sanningen om världen. Kongo landet där det är farligare att vara flicka än att vara soldat, hur är det här accepterat av någon, hur kan någon utsätta en annan människa för detta? Kommer aldrig förstå, metoderna är inte heller klassat som en vanlig våldtäkt vad fan det nu är, men att våldta en tre åring, så hela underlivet blir helt förstört, det är fan obegripligt.
 
"– Vi fick in en treåring som var fullständigt söndertrasad. Det fanns inget kvar av ändtarm och underliv."
Människor har ingen moral i kroppen, inget medlidande, ingen syn på mänskligheten, det är dom som utsätter barn för det här som förtjänar att bli våldtagna, om ens dom. Det värsta är att de kommer undan, de händer så ofta att det är ingen som hinner hålla koll på alla som utför detta, helt sjukt. Det finns ingen mening att polisanmäla för om inte ens FN ingriper och gör något hur ska en enkel polis någonsin kunna göra något.
 

"– De slog in vår dörr och våldtog mig och min syster. Hon dog. De satte upp henne på väggen. 
Satte upp på väggen?
– Ja. Med spikar. Som Jesus."
Detta är ett citat från artikeln, en flicka berättar hur hon såg sin syster och sin mamma plågas.

 

"Längst fram sitter en pojke i vit tröja som inte sjunger med. Han är 3,5 år. När han var nyfödd och ammades av sin mamma i sängen stormade det in män som våldtog och dödade henne. Sedan dess har ingen sett honom skratta."
Ska det här få vara sant? Är det någon som tycker det här är okej? Ett barn som inte har skrattat på 3 år, det är inte friskt, han är ärrad och kommer förmodligen vara de hela livet, ett barns skratt är bland de underbaraste sakerna man kan höra och någon har tagit bort det från den pojkens liv, hur är det möjligt att leva med den skulden utan att vilja dö, hur kan dessa människor få leva?

 

"På listan över vad väpnade grupper gör mot hans patienter: hugger huvudet av maken och lägger det på kvinnans bröstkorg under våldtäkten, tvingar den våldtagna att sitta på glödande kol, kastar syra över underlivet, skär sönder brösten, värmer en plastflaska över öppen eld och kör upp den i slidan. Som regel utförs det inför öppen ridå och i vissa byar har så många som tre av fyra kvinnor våldtagits"
Det här är ett urklipp från artikeln som beskriver vad kvinnor och barnen utsätts för, det är grovt så läs inte om ni inte klarar av det. Det här är helt obeskrivligt, jag vet seriöst inte ens vad jag ska säga längre, vart är världen på väg? Klarar inte ens av att läsa artikeln utan att bli förbannad på alla män i världen, jag vet att jag drar alla över en gräns och det är fel av mig, men jag kan inte hjälpa det, det blir bara så.

 

Den som interljuvas i denna artikel är dock en av de människorna som faktiskt gör något åt saken, han hjälper oftast över 60 kvinnor/dag och opererar underliv som är förstörda varje dag och försöker ersätta det som går, han hade blivit nominerad Nobels Fredpris men han ville inte ha det, han känner att han bara gör det som behövs och vad som är rätt och förstår inte varför han måste få pris för att han hjälper utsatta människor. Stark man, en inspirations källa om någon! Det är människor som den här mannen som inte får mig att tappa hoppet om mänskligheten totalt!

 

Läs artikeln om ni känner att ni klarar av det!

http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2013/08/Tva-miljoner-valdtagna-i-krigets-Kongo/ 

 


Första vattenbristen

Hejsan, idag har jag många allvarliga saker att skriva...
Först och främst så var jag på Junction igår för vi hade egentligen inget bättre för oss, så vi bestämde oss för att vi skulle äta glass, och jag upptäckte att dom har tagit bort jordnötssmörsglassen, jag blev så arg och ledsen och besviken, jag ville nästan inte ens ha glass efter den upptäckten men självklart köpte jag glass ändå hehe.. Och de mina vänner var den minst allvarliga nyheter, som ni kanske ser på titeln på inlägget så har vi på internatet vår första vattenbrist, en månad här vi vart här och nu kom den. Inte för att vi alla hade längtat direkt men jag var glad så länge vi inte hade den. Men resultaten av denna vattenbristen blir ju självklart att man inte kan duscha, tvätta händerna, gå på toaletten eftersom det inte går att spola. OCH självklart hade jag friskis och svettis idag och gick all in och blev hur svettig som helst, vilket jag nu ångrar eftersom jag inte kan duscha och jag kände att jag inte skulle bli renare om jag badade i klorvatten så här sitter jag då med intorkad svett i huden och äckligt hår, men sånt i livet. Nu känns det att jag är i Kenya, så välkommen Ronja, välkommen!
Tänkte försöka ta lite vatten från poolen och spola på ett manuellt sätt, det är det ända som funkar nu, måste ju försöka något! Man kan verkligen aldrig ta något för givet här i Kenya!
 
Det var väl egentligen dom problemen jag hade, jag har även ett litet problem vilket är att jag har samhällsprov på fredag och jag har ingen aning om på vad, men jag löser det, det gör jag alltid, antigen improviserar jag sönder mig eftersom det är jag duktig på eller så pluggar jag imorgon vilket jag också brukar göra rätt ofta, dagen innan plugg!
 

Så här ledsen är jag över alla dessa problem...
 
Idag hade vi även skolfoto, (hatar skolfoto jag lyckas aldrig bli bra bilden, som tur var har vi inte enskilda foton här) därför är jag sminkad annars är jag aldrig det här vilket är hur skönt som helst!
Så många småsaker man slipper här men så tillkommer så stora problem, men jag älskar livet och allt ändå.
Även saker som internatlivet börjar jag mer och mer älska, börjar komma närmre fler och fler personer varje dag och saker underlättar hela tiden och nu känns det verkligen som jag bor och lever här, vilket är så sjukt egentligen, imorgon har det gått exakt 4 veckor sen jag kom hit och tiden här gått så galet fort.
 
Hela gymnasiet + lärare + personal i Masai Mara! Försök hitta mig om ni kan ;)
 
Lägger upp skolfotot när vi får dom och även bilden på hela skolan!
 
 
 

Kaosen som uppstod på måndagsmötet

Åh herregud säger jag bara om dagens måndagsmöte, jag har aldrig upplevt så stor kaos som började från ingenstans och folk bara skrek. Jag kan börja med att säga att under den senaste veckan här på skolan har det varit tjafs och allt har vart sura på att det har satts upp övervakningskameror runt skolan, och folk påstår att det filmas rätt in i just deras rum, men det gör dem inte. De påstods även att kamerorna hade ljudupptagning vilket dem inte har! Rektorn förklarade allt idag på mötet, det är bara han som kommer någonsin kunna kolla på videos därifrån, han kommer heller inte sitta och kolla på skiten hela dagarna för han bryr sig inte om hur vi springer runt i korridorerna, han kommer endast kolla på de när de har begåtts stöld eller vart otillåtna människor på skolan. Men ändå var det protester mot kamerorna, personligen så bryr jag mig faktiskt inte om dem, låt dom sitta där och om alla är så himla oroliga att vi blir filmade så gör inget privat eller hemligt framför kamerorna, dom sitter där för säkerhetsskäl inte för att kränka oss!
 
Men för att komma till den stora nyheten som fick alla att skrika och protestera och som fick kaoset att börja, det här året har tydligen styrelsen på skolan bestämt att alla som är under 18 år får inte gå ut på klubbar, åka med partybussarna på helgerna. När rektorn sa det meningen bröt helvetet löst. Jag kan både förstå eleverna och lärarna men jag tycker de är fel att de har varit tillåtet alla år fram tills nu och så bara för att många inte skötte sig förra året får vi konsekvenserna... Mötet brukar ta en kvart idag tog det en timme för att alla var så arga, jag vet inte riktigt vad jag tycker om den här saken. Självklart tycker jag att de suger att vi inte får gå ut och att vi det här året får ta alla konsekvenser från förra året, t.ex. klagade gamla lärare förra året och nu ändrar dom allt. Förra året fick de även gå ut på middag på sin födelsedag och äta middag med några vänner, men det får vi inte heller göra i år, vi får vänta tills närmsta fredag/lördag. Dom straffar oss vilket jag tycker är så fel, vi har knappt hunnit börja i skolan men samtidigt saker som hände på mötet gjorde så att jag ändå höll med lärarna, och vi åkte inte hit för att festa men det var en kul det som helt plötsligt bara försvann.
Tror att folk kommer prata om det här länge, om inte hela året och folk som inte hinner bli 18 år här kommer förmodligen vara sura hela året.
 
 

Vi lät dock inte deppigheterna på mötet dra ner oss, vi gick istället upp till Zebrarummet och skrattade som jag alltid gör med människorna här, kollade även på Madagascar 2!
(Badade även för första gången i poolen idag, dålig av mig egentligen)
 
 
 
 

Värda dagar, varje dag här

Hej hopp gummi snopp!
Jag vet att jag skrev att jag skulle blogga igår men jag hade fullt upp hela dagen, så bloggar nu istället!
Igår hade jag och Majken en hel dag tillsammans, det var inte alls planerat men det blev bara så, och det var sjukt mysigt, det började med att vi gick till Junction satte oss på Artcaffe och drack smoothie, milkshake och åt en chokladsufflé, så sjukt värt. Så satt vi där och pratade om allt man inte riktigt kan prata om på internatet för att det är så lyhört så alla hör vad man säger. Vi insåg även att vi var likare än vi trodde, det visade sig att vi har as mycket gemensamt, skojigt när man väl förstod det! Sen när vi kom hem från Junction satte vi oss i Majkens rum, eller hon städade och jag satt, haha. Middagen kom och vi var fortfarande sjukt mätta efter Artcaffe så vi åt bara lite, men under middagen bestämde vi att vi skulle åka till Junction senare på kvällen igen bara för att ta chansen när man väl får komma ut från internatet. Så vi väljer att sätta oss på Artcaffe igen och bara mysa, prata och ta en drink (ignorera det jag nyss skrev mamma och pappa), men det kändes bra att bara sitta och ha egen tid med en annan och komma närmre någon, när det är stora grupper kan det oftast vara svårt att komma nära någon specifik. Allt som allt hade jag en sjukt bra dag med Majken, slösade pengar fast inte så mycket eftersom det är ändå sjukt billigt här. Älskar livet här i Nairobi till och med som 16-åring funkar allt! (hehe)
 

Finaste Majken med hennes Cappuccino och min yoghurt jordgubbssmoothie!

Chokladsufflén fylld med vit choklad, med vaniljglass! Även kallas Art Volcano!

Ville bara visa hur en peng kan se ut här, helt sabbad typ, tappat hoppet om livet och den har ingen stabilitet kvar, helt sladdrig. Vill även påpeka att den är tillverkad 2010....

Majken under kvällen!
 
Men vidare till idag, vaknade ungefär klockan 9, vilket är helt sjukt, jag kunde liksom sovit hur länge jag ville men jag har tappat förmågan att sova länge! *sadface* Men det gjorde inget det var skönt att bara kunna ligga kvar i sängen och inte känna att man måste gå upp, men jag och Jenny drog oss till brunchen lite efter klockan 10 och blev glatt överraskade när vi såg att det fanns pannkakor och de gryyyyymt goda hembakade brödet, det är så gott att jag seriöst funderar på att be om receptet! Men så jag åt en feeeet brunch och blev så mätt så jag fick ont i magen, men ska inte klaga över det! Sen bestämde jag, Jenny och Sofie att vi skulle kollektivplugga, så vi satte oss på balkongen vid Zebrarummet och pluggade tillsammans i ungefär 2 timmar, sen blev det soligt så vi gick och solade och jag brände mig även fast jag först hade en tröja på mig och sen 50 solkräm, albino......
Sen låg vi där tills fem då det var middag och nu sitter jag här och bloggar.
Imorgon har jag mitt första prov här i Kenya, är lite nervös men jag känner att jag är förberedd och jag kan nog nästan allt, får se hur det går! Ska fortsätta plugga nu sen senare ska jag kolla på film tror jag.
 

Min brunch bestående av hembakad macka, yoghurt med sylt, en pannkaka med sirap, äggröra! Dör varje gång!
Den där halva saken som ligger där är pannkakan med det ser inte ut så, men sjukt goda!

Pannkakorna (amerikanska) och brödet!

Jenny under kollektivplugget!

Jag, (ser tjock som fan ut) på bilden under poolhänget!
 
 
Morsning korsning tills vi hörs nästa gång då!
 
 
 

Två dagar i samma, jag är tillbaka!

Förlåt så hemskt mycket att jag inte har bloggat på två dagar jag har haft så mycket att göra och jag har aldrig riktigt hittat tiden för att blogga, men jag bloggar i alla fall nu och jag kommer ju självklart berätta vad jag har gjort dom här dagarna jag inte har bloggat!
 
Vi börjar med torsdag, jag hade självklart lektioner på dagen, men istället för att sova på min håltimme så städade jag min del av rummet och fixade min garderob och lite sånt nödvändigt, hämtade även min tvätt som jag hade tvättat helt själv (börjar bli kunglig på att tvätta nu även om allt blir urtvättade efter en tvätt) så ja hade jag fler lektioner och slutade 10 i två. Jenny slutade fyra så jag och Majken bestämde oss för att gå till Junction och äta yoghurt glass och gå på Masai marknaden (vi hade ju liksom inte nyss vart i Masai Mara och redan köpt massa). Så tog jag självklart min favorit smak men det visade sig att dom hade hällt i fel glass i fel behållare, så jag fick KAFFE smak istället för jordnötssmör, blev väldigt besviken.... Sen gick vi i alla fall upp till marknaden och gjorde riktiga kap! Köpte lite julklappar (haha lika bra att vara i tid) och några saker till mig själv, en väska och tre korgar för att ha på skrivbordet med pennor och smycken i typ! När vi kom hem från Junction så åt vi middag och hade informationsmöte om vad vi skulle få göra i helgen och vi hade beslutsångest för att det fanns så många val! Skypeade även med mamma och Fanny och pappa vilket kändes riktigt bra och det var till och med bra kvalitet, det var mysigt att prata! Ja, det var torsdag eller jag tror det har typ glömt vad vi gjorde ;) Det var i alla fall en av de mest effektivaste dagarna sen jag kom hit, det låter inte lika effektivt som det var!
 
Rosa korgar såklart!

Väskan (den är vinröd i verkligheten det fastnade bara inte på bild)
Sakerna på fredag, lördag, söndag var allt vi får göra (fullspeckad vecka annars)
Och så vidare tills fredag igår, på dagen gjorde vi inget speciellt eftersom vi visste att vi ändå skulle göra massor på kvällen så alla gick i skolan som vanligt sen efter skolan så hade vi alla (Majken, jag, Jenny, Elna, Tula och Sofie) en stor diskussion om vad vi skulle göra på kvällen för till att börja med ville nästan alla göra olika saker! Det var liksom första gången vi fick gå ut och göra något annat än Junction! Det slutade i alla fall med att jag och Majken (mest Majken) lyckades övertyga resten av alla att vi skulle åka till Westgate och äta där! Klockan halv 7 åkte vi dit och jag hade på mig mina standard festkläder (även fast vi inte skulle festa) (Yen jag vet att du i alla fall vet vilka kläder jag menar hahaha) vi visste att vi ville äta tapas, så det va vad vi gjorde! Så sjukt gott! Det var jag, Majken, Jenny, Elna, Sofie och Felicia som åt och allt var fett billigt och helt sjukt värt! Dit kommer vi lätt gå flera gånger, jag tog tre maträtter och tre drickor och betala 2500 shilling vilket är 190 svenska kronor, störd värt! Det var i alla fall den bästa, mysigaste kvällen hittills och när vi satt där kunde jag verkligen säga att jag var lycklig för det var jag!
 
 
Helt klart en sjukt lyckad och värd första kväll ute!
Det kommer bli så många fler, (adjö alla mina pengar)
Men nu måste jag hitta på något, för det börjar bli tråkigt att blogga...
Skriver igen ikväll.
 
Morsning korsning vänner!
 
 

Saknad och lycka på samma gång

Hej igen!
Idag finns det verkligen ingenting att säga typ eftersom det inte har hänt så mycket under den här dagen. Vi hade dock en engelska presentation om Masai Mara, jag levererade såklart tack vare Mr.Atkinson och Mr.Bryant! Jag slutade 10 över 4 och sprang och bytte om jag sprang till Friskis och Svettisen som började 20 över. Jag ångrar dock att jag var med på den, eller rättare sagt jag ångrar att jag inte hade druckit mer under dagen idag, för det hela träningspasset slutade med att jag ramlade ihop och svimmade typ. Menmen nu har jag i alla fall lärt mig att jag måste dricka mer, för nu börjar det bli varmare här, så skönt!
 
Igår efter vi hade kommit hem hade jag en asbra middag jag satt med Felicia, Majken, Klara och Jenny och vi skrattade seriöst tills vi grät, det kändes verkligen underbart. Vi pratade även om att det här börjar kännas som vårt hem nu, när vi pratar om det säger vi hem och det känns skönt att det har kommit så långt! Men samtidigt som allt känns så bra nu och att vi hade det lilla momentet igår på middagen så har jag fått lite hemlängtan, jag vill egentligen skypa med folk där hemma men jag vet att jag bara skulle börja gråta så jag orkar inte det just nu... :(
 
Nu sitter jag och äter digestive kex och ska snart sova, ledsen att det blev ett så kort inlägg men har varit så sjukt dödstrött hela dagen och jag måste verkligen sova!
 
 
 
Inga ord kan någonsin beskriva hur mycket jag saknar er alla, och hur mycket jag älskar er! (hade inga bilder på alla er tjejer tillsammans, förlåt) Otroligt ful bild på mig med mamma men aja!
Nu ska jag faktiskt sluta skriva!
 
Vi hörs, adjö!
 
 

Masai Mara

Nu är jag äntligen tillbaka från Masai Mara! Det har varit en av de mest otroliga, skakiga och samtidigt skrämmande och jobbigaste resan i mitt liv. Allt jag såg, det går inte ens att beskriva med ord, det måste upplevas för att man ska kunna förstå vad jag menar. Landskapet var helt underbart och djuren ännu mer underbara och så vackra!
Jag vet verkligen inte vad jag ska skriva i det här inlägget för jag är skit trött och för att jag vet inte hur jag ska beskriva saker jag har sett. Men jag kan säga några saker i alla fall, skolan hade hyrt in ett jättebra camping företag som hade fixat allt tills vi kom dit, det såg ut som ett tält paradis och maten var grym varje dag med minst fyra val hela tiden. Men det visade sig snabbt att det inte var ett paradis, det såg så ut när vi kom fram på kvällen men på morgonen hade majoriteten fått en myr invasion och jag kunde såklart inte använda dassen för det stank så det var den jobbiga delen men jag överlevde ändå helgen, för tiden gick så sjukt fort! Vi var till mesta del ute på savannen, vi åkte på fem safariturer på de skakigaste vägarna jag vart med om i mitt liv, man behövde bokstavligen hålla i sig och vissa ramlade till och med ut i gången i bussen..... Jag bockade även av 4 av 5 The Big Five, Buffel Elefant Noshörning och Lejon, vi såg tyvärr ingen Leopard men vi såg en Gepard istället så jag är nöjd för det var inte bara en gepard utan det var en jakt, vi såg när geparden tog sitt bete och åt hela, helt sjukt hur snabbt den kunde springa! För att komma till den otroliga delen av resan så var det lätt allt jag såg, jag kunde sitta och bara kolla ut från fönstret och njuta, tog inte ens kort många gånger för jag ville bara ta in allt jag såg!
Vi besökte även en Masai by för att se hur de levde och de visade oss deras speciella danser och sjöng och hoppade för oss, sen var det även en liten Masai marknad, men nu tänkte jag lägga upp bilder istället så ni kan få se lite av det jag såg!
 
 

Det är en gepard med sitt byte i munnen, en thomson gazell, orkade bara inte zooma in....
 
 
 
 

Alla prickar som ni ser är gnuer, vi såg över 100 000 gnuer!
 
 
Orkar inte skriva under alla bilder, men ni borde nog se vad det är!
Nu måste jag sova innan jag dör.
 
Adjö då, adjööööööö